Hagel är fast nederbörd som bildas när underkylda vattendroppar fryser fast på ispartiklar i kraftiga åskvädersuppvindar och växer till isbitar som faller när de blir för tunga för att kunna lyftas.
Hagel är en formidabel form av fast nederbörd, som skiljer sig från andra isiga fenomen på grund av sin unika bildningsprocess och potential för betydande påverkan. Även om hagel till synes är enkla isbitar är de en produkt av kraftfull atmosfärisk dynamik i höga åskmoln. För att förstå hagel måste man fördjupa sig i den invecklade dansen mellan fukt, temperatur och starka luftströmmar.
Hagel orsakas i grunden av kraftiga uppvindar inom stora, konvektiva moln som kallas cumulonimbusmoln (åskmoln). Dessa uppvindar är kraftiga luftströmmar som stiger snabbt från jordytan, drivna av intensiv uppvärmning och atmosfärisk instabilitet.
Processen börjar med att vattendroppar förs upp i atmosfären av dessa uppvindar och når höjder där temperaturen ligger långt under fryspunkten (0C eller 32F). På dessa kalla höjder blir vattendropparna underkylda, vilket innebär att de förblir i flytande tillstånd trots att temperaturen är under fryspunkten. När dessa underkylda droppar kolliderar med en liten iskristall eller andra kondensationskärnor fryser de omedelbart och bildar ett litet isembryo.
Detta isembryo lyfts och släpps sedan upprepade gånger inom åskvädrets turbulenta upp- och nedåtgående områden. Under färden kolliderar det med fler underkylda vattendroppar, som fryser fast på ytan. Denna ackumuleringsprocess, som kallas ackretion, gör att hagelkornet växer i storlek. Hagelkornet fortsätter att röra sig genom molnet och lägger på sig lager av is för varje gång, tills det blir för tungt för uppvindarna att bära, varpå det faller till marken.
Storleken på ett hagel bestäms i första hand av flera viktiga faktorer:
Hagelstenar mäts vanligtvis genom att jämföra dem med vanliga föremål (t.ex. ärtstorlek, golfbollsstorlek, mjukbollsstorlek). Hagel som mäter 2,5 cm (1 tum) eller mer anses i allmänhet vara "allvarligt" och kan orsaka betydande skador.
Om man skär upp ett stort hagelkorn ser man ofta koncentriska lager, ungefär som ringarna på en lök. Dessa lager kan variera i utseende och växla mellan klar (transparent) och ogenomskinlig (mjölkvit) is. Denna skiktade struktur ger ledtrådar om hagelkornets resa i åskvädret:
Antalet och tjockleken på dessa lager visar hur många gånger hagelstenen lyftes och fördes genom olika temperatur- och fuktförhållanden i åskvädret innan den slutligen föll.
Även om både hagel och snö är former av frusen nederbörd, skiljer sig deras bildningsprocesser, egenskaper och typiska förhållanden för förekomst åt.
I grund och botten är hagel inte bara fruset regn - detär en produkt av en turbulent atmosfär där vatten, vind och temperatur samverkar i en känslig men kraftfull balans. Från sin skiktade struktur till sin destruktiva potential ger hagel en fascinerande inblick i hur kraftiga åskväder fungerar.
Publicerad:
22 maj 2025
Var detta till hjälp?
Alternativa namn: